YFA – Yrkesföreningar för fysisk aktivitet – har till uppgift att sprida kunskap och vetenskaplig information om fysisk aktivitet. De står bakom FYSS och en populärvetenskaplig version av densamma.
– Vi företräder också ämnesområdet fysisk aktivitet i olika sammanhang, till exempel i diskussionerna kring fysisk aktivitet i skolan eller när Socialstyrelsen ska revidera sina riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder, förklarar föreningens ordförande Ing-Mari Dohrn.
YFA, som är en ideell förening, firar 20 årsjubileum i höst. Medlemmar i föreningen är läkare, fysioterapeuter och andra högskoleutbildade personer som på olika sätt arbetar med att främja fysisk aktivitet. Deras främsta uppgift genom åren har varit att ta fram FYSS, en evidensbaserad handbok för dem som arbetar med att ge råd om fysisk aktivitet. Den är väl spridd i alla landsting och den senaste versionen (den tredje) som utkom 2017 har hittills sålts i 4 700 exemplar.
– Vår uppgift är att samordna och vara redaktörer för FYSS. Vi anlitar över100 författare med expertkunskap inom de olika områdena. Merparten är läkare och fysioterapeuter. Vi håller FYSS uppdaterad med den senaste kunskapen om fysisk aktivitet och hälsa och sjukdom. Den bygger på ordentligt vetenskapligt underbyggda fakta, säger Ing-Mari Dohrn, som har varit verksam i föreningen i fyra år, varav de senaste två som ordförande.
Ing-Mari är själv fysioterapeut och har jobbat inom primärvården i många år. Hon har också arbetat med implementering av FaR (fysisk aktivitet på recept) inom Stockholms Läns Landsting och med implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Hon är numera forskare kring fysisk aktivitet och hälsa på heltid på Karolinska Institutet.
YFA har också initierat och tagit fram underlaget till de svenska rekommendationerna för fysisk aktivitet som antagits av Svenska Läkaresällskapet.
Även när FaR infördes 2001 var YFA en viktig part. I samband med det initierades tankarna om att det behövdes en motsvarighet till FASS för fysisk aktivitet. 2003 kom den första upplagan av FYSS i bokform och fem år senare den andra.
– FYSS blev tjockare och mer omfångsrik för varje upplaga i och med att kunskapen om hälsoeffekterna av fysisk aktivitet ökade. Det kom mer forskningsresultat och vi fick med fler diagnoser. För varje version skärpte vi också upp den vetenskapliga granskningen. I den senaste versionen som kom 2017 har argumenten blivit tyngre samtidigt som vi har varit mycket mer strikta, betonar Ing-Mari Dohrn.
Under åren har kunskapen om värdet av att använda fysisk aktivitet som alternativ för att förebygga eller behandla olika sjukdomar ökat. Ing-Maris bedömning är att FYSS har bidragit till att fler har börjat arbeta med levnadsvanor inom hälso- och sjukvården.
– Fler och fler känner till FYSS och vet att den är tillförlitlig att använda. Sedan kan det förstås finnas olika åsikter hur man ska arbeta med fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården. Men jag tycker att både kunskapen har ökat och att attityderna har förändrats – nu är det inte längre någon som ifrågasätter effekterna av fysisk aktivitet.
YFA har också tillsammans med SISU Idrottsböcker tagit fram en populärvetenskaplig version av FYSS. Den vänder sig till friskvårdsaktörer, ledare inom idrott, personliga tränare, patienter och intresserad allmänhet.
– Kort sagt alla som är intresserade av att veta mer eller som arbetar med fysisk aktivitet och kan behöva veta hur den fysiska aktiviteten ska anpassas till olika sjukdomar, avslutar Ing-Mari Dohrn.
