De senaste 15 åren har antalet högskolor och universitet som erbjuder utbildningar i sport management ökat. Det som däremot har saknats är litteratur i ämnet på svenska.
– Det finns en hel del sådana här böcker på framför allt engelska, men det finns inga på svenska eller i en svensk kontext. Idrotten i Sverige ser lite annorlunda ut jämfört med till exempel USA där många böcker kommer ifrån, säger Åsa Bäckström, docent i idrottsvetenskap och utbildningsledare för sport managementprogrammet på GIH i Stockholm.
Åsa Bäckström är en av fyra redaktörer för boken ”Styrning och samhällsengagemang inom svensk idrott”. Det är den andra delen i en serie på tre böcker om sport management.
– Målgrupp för boken är studenter som ska arbeta inom och mot idrotten, men också förtroendevalda eller anställda inom föreningar och organisationer, säger hon.
De andra redaktörerna är även de engagerade i sport management utbildningar och verksamma vid andra högskolor. Bo Carlsson och PG Fahlström vid Linneuniversitet i Växjö och Karin Book vid Malmö universitet.
Den första boken, som kom för ett år sedan, handlar om idrottens organisering, bland annat ur ett historiskt perspektiv. I del två är temat alltså idrottens styrning och idrottens samhällsansvar.
– Idrotten förändras. Den professionaliseras och kommersialiseras, vilket inte nödvändigtvis är samma sak. Du kan vara professionell utan att vara kommersiell. Som förtroendevald inom en ideell organisation kan du vara professionell och bidra med din kompetens utan att ta betalt för det, förklarar Åsa Bäckström.
Boken är indelad i tio kapitel. De sex första lyfter strukturella aspekter av hur idrotten styrs i Sverige. Det första belyser exempelvis Riksidrottsförbundets dubbla roller, som dels specialidrottsförbundens paraplyorganisation och företrädare, dels att vara ”i myndighetsställe” och fördela det statliga stödet till sina medlemsorganisationer.
Andra ämnen handlar bland annat om anläggningsfrågor, antidoping och idrottsjuridik.
Bokens andra hälft innehåller fyra kapitel som beskriver vilken social roll idrotten kan erbjuda som ”verktyg” om den styrs med hjälp av värden, policy och projekt.
– Alla ämnen i boken är relevanta. En del av dem beskriver projekt där idrotten tagit stort ansvar, till exempel integration och jämställdhet. Det handlar också om utmaningarna med att göra det, säger Åsa Bäckström och fortsätter:
– En annan sak som är intressant och som återkommer handlar om ekonomiskt stöd, till exempel kommunalt stöd till byggande av arenor. Det är ett ämne som är väldigt aktuellt i många kommuner.
Ambitionen med bokserien är att det ska komma en bok om året. Enligt Åsa Bäckström blir den tredje boken förhoppningsvis klar i slutet av nästa år.
– Då kommer vi att titta närmare på hur idrotten har kommersialiserats – hur idrott, medier och marknad hänger samman. Idrotten är inte bara kommersiell eller ideell, den är mycket både och. Man talar om hybridorganisationer. Det är spännande att titta på hur de här överlappningarna sker och bildar ett komplicerat mönster, avslutar Åsa Bäckström.