Inspiration

Hur lyckas man på bästa sätt som ungdomstränare? Hur gör man för att få till träning och tävling så att den leder till en långsiktig, hållbar och optimal utveckling samtidigt som man håller sig skadefri? De komplexa frågeställningarna diskuterar forskaren och praktikern Fredrik Johansson i boken Träna och coacha unga idrottare.

– Jag har en passion för tränardelen. Det är det jag brinner mest för. Kanske mer än forskningen i sig. Det viktigaste för mig är att forskningen blir praktiskt
tillämpbar för våra tränare och coacher. Och den stora frågan är: Hur göra forskningen tillämpbar i vardagen? Det är inte lätt, men viktigt. Syftet med boken är att plocka ihop de olika delarna. Den ska vara lättsmält men ändå innehålla relevant information, säger Fredrik Johansson.

Boken Träna och coacha unga idrottare är en uppdaterad version av boken Fysisk träning för ungdom som han skrev 2002. Den boken har sålt i mer än 13 000 exemplar, vilket tydligt visar att kunskapsbehovet är stort. Även om Fredrik har sin kunskapsbas främst inom tennis så är innehållet i boken tillämpbart för alla idrotter och alla tränare och ledare.

– Det är lite av läsarens utmaningar att omvandla det vi diskuterar till sin egen idrott, säger Fredrik, som under åren har träffat och arbetat med kompetenta personer inom många områden och idrotter, dessa personer är en stor inspirationskälla till boken.

– Inom det akademiska spåret har jag träffat många forskare, var och en som jag lite insnöade på sin egen idrott och specialitet, men det är personer som delat med sig av en enorm kunskap och erfarenhet.

Boken består av femton kapitel som tar upp alltifrån forskning, idrottsmedicin och träningsfysiologi till praktisk träning i vardagen inklusive coaching. Fredrik Johansson lyfter särskilt fram tre områden som han menar behöver utvecklas ytterligare.

– Det första är att bättre ta vara på de äldre coachernas enorma erfarenhet. Vi måste bli bättre på att binda ihop generationerna. Just detta kan vara en
framgångsfaktor i många klubbar, menar Fredrik.

Det andra området är samarbete och integration mellan yrkesgrupper.

– Forskning och praktik är två olika världar. Många coacher tycker det är svårt och tungt att ta till sig forskning. Inom forskarvärlden diskuterar vi ofta hur vi ska få ut våra forskningsresultat till en praktisk vardag.

Det tredje området handlar om att få fram fler kvinnliga coacher. Yngre tjejer som idrottar behöver kvinnliga tränare och coacher som förebilder, menar han.

– Jag kan ha fel, kanske är tennisen skev men min känsla är att det är många pojkar och män i tränaryrket. Det är lite förvånande eftersom tränaryrket egentligen är en mjuk tjänst. Idrotten har blivit hård fast det handlar mycket om mjuka värden. Det blir en liten krock filosofiskt.

Kan du göra några jämförelser med hur det ser ut kunskapsmässigt bland tränare i andra länder?

– I många länder är det uppbyggt lite annorlunda och tränarna har ofta akademisk utbildning. Bland en del tränarkollegor i Spanien och Frankrike till exempel har många läst på högskolan. Ungefär som att de hade läst på GIH och därefter gjort en inriktning på till exempel handboll eller ishockey. I Sverige går de flesta via specialidrottsförbundens egna utbildningar.

Vad skiljer den här boken från den tidigare?
– Det har skett en stor förändring på 10 – 15 år. Idrotten är mycket mer organiserad och professionell på många sätt idag. Min förhoppning är att boken ska
ge stöd till tränarna och hjälpa dem att få ihop träningsvardagen lite bättre, säger Fredrik och fortsätter:

– En grupp som vi inte nämnt är föräldrarna, som är otroligt viktiga. Ofta får jag en känsla av att föräldrar inte förstår hur svårt det är med idrott ur ett prestationsperspektiv. Tidigt i boken skriver jag att för mig finns inte ordet elitidrottare när du är ungdom utan du är ungdomsidrottare, det är nog en bra start. Att tidigt försöka forma ungdomar till elitidrottare är inte så lyckat, säger Fredrik Johansson.

Läs mer om och beställ boken Träna och coacha unga idrottare.

De senaste 15 åren har antalet högskolor och universitet som erbjuder utbildningar i sport management ökat. Det som däremot har saknats är litteratur i ämnet på svenska.

– Det finns en hel del sådana här böcker på framför allt engelska, men det finns inga på svenska eller i en svensk kontext. Idrotten i Sverige ser lite annorlunda ut jämfört med till exempel USA där många böcker kommer ifrån, säger Åsa Bäckström, docent i idrottsvetenskap och utbildningsledare för sport managementprogrammet på GIH i Stockholm.

Åsa Bäckström är en av fyra redaktörer för boken ”Styrning och samhällsengagemang inom svensk idrott”. Det är den andra delen i en serie på tre böcker om sport management.
– Målgrupp för boken är studenter som ska arbeta inom och mot idrotten, men också förtroendevalda eller anställda inom föreningar och organisationer, säger hon.

De andra redaktörerna är även de engagerade i sport management utbildningar och verksamma vid andra högskolor. Bo Carlsson och PG Fahlström vid Linneuniversitet i Växjö och Karin Book vid Malmö universitet.

Den första boken, som kom för ett år sedan, handlar om idrottens organisering, bland annat ur ett historiskt perspektiv. I del två är temat alltså idrottens styrning och idrottens samhällsansvar.

– Idrotten förändras. Den professionaliseras och kommersialiseras, vilket inte nödvändigtvis är samma sak. Du kan vara professionell utan att vara kommersiell. Som förtroendevald inom en ideell organisation kan du vara professionell och bidra med din kompetens utan att ta betalt för det, förklarar Åsa Bäckström.

Boken är indelad i tio kapitel. De sex första lyfter strukturella aspekter av hur idrotten styrs i Sverige. Det första belyser exempelvis Riksidrottsförbundets dubbla roller, som dels specialidrottsförbundens paraplyorganisation och företrädare, dels att vara ”i myndighetsställe” och fördela det statliga stödet till sina medlemsorganisationer.

Andra ämnen handlar bland annat om anläggningsfrågor, antidoping och idrottsjuridik.

Bokens andra hälft innehåller fyra kapitel som beskriver vilken social roll idrotten kan erbjuda som ”verktyg” om den styrs med hjälp av värden, policy och projekt.

– Alla ämnen i boken är relevanta. En del av dem beskriver projekt där idrotten tagit stort ansvar, till exempel integration och jämställdhet. Det handlar också om utmaningarna med att göra det, säger Åsa Bäckström och fortsätter:

– En annan sak som är intressant och som återkommer handlar om ekonomiskt stöd, till exempel kommunalt stöd till byggande av arenor. Det är ett ämne som är väldigt aktuellt i många kommuner.

Ambitionen med bokserien är att det ska komma en bok om året. Enligt Åsa Bäckström blir den tredje boken förhoppningsvis klar i slutet av nästa år.
– Då kommer vi att titta närmare på hur idrotten har kommersialiserats – hur idrott, medier och marknad hänger samman. Idrotten är inte bara kommersiell eller ideell, den är mycket både och. Man talar om hybridorganisationer. Det är spännande att titta på hur de här överlappningarna sker och bildar ett komplicerat mönster, avslutar Åsa Bäckström.