”En ledares enda ansvar är att leda utveckling av sig själv och de han eller hon leder. Allt gott kommer med utveckling.” ”Att jag förstår att allt jag gör och allt jag inte gör spelar roll och ger effekt både som ledare och medarbetare.” Det är några av budskapen som författarna till boken Utveckla ledarskapet – fakta, inspiration och reflektioner vill förmedla.
Foto: Bildbyrån
I boken ges fyra perspektiv på ledarskap. Det första kapitlet Att vara tränare – förutsättningar och lärande är skrivet av Susanne Meckbach, som i april disputerade med avhandlingen ”Mästarcoacherna”. Att bli, vara och utvecklas som tränare inom svensk elitfotboll.
Susanne är doktor i idrottsvetenskap med inriktning mot sportcoaching. Susanne beskriver hur ledarskapet blir allt mer komplext inom idrotten och hur tränare lär sig och kan arbeta med sitt eget lärande.
– När ledarskapet blir komplext behöver tränare mer utbildning och kunskap på områden som även ligger utanför den egna idrotten. Dessutom förekommer allt större krav på tränarna från omgivningen. I den här situationen blir tränarkollegorna betydelsefulla resurser för att de ska klara av att hantera en stressig och ofta komplex arbetssituation.
Tränarna kan använda sina medarbetare som goda resurser, dels i arbetet, dels i sin egen kompetensutveckling. Här är reflektionen ett ovärderligt verktyg, vilket har stor betydelse för tränarnas lärande att de reflekterar på egen hand, över vad de gör i arbetet och varför, men också tillsammans med sina tränarkollegor, säger hon.
Varför har du kommit att intressera dig för ledarskapsfrågor?
– Inom idrottsforskningen finns mycket forskning om de aktiva, medan tränare, framför allt på elitnivå, är en grupp som det inte har forskats speciellt mycket om. Samtidigt är tränare oerhört betydelsefulla för de aktiva och mer forskning behövs som stöd i deras kompetensutveckling.
Tränare behöver även få stöd i sitt arbete för att klara av alla utmaningar som de ställs inför. En början är att medvetandegöra tränarnas situation och att ge dem några nycklar som de kan använda i sitt dagliga arbete.
Det andra kapitlet ”Obekväma ledare utvecklar idrotten” är skrivet av Stefan Falk, som har arbetat i USA och Europa med frågor kring organisatorisk effektivitet och ledarskap sedan mitten av 1990-talet. Hans huvudfokus är att ge ledare kunskap och praktiska verktyg för att få ut full potential av sig själva och sina medarbetare eller idrottare. Så här formulerar Stefan huvudbudskapet i sitt kapitel:
– En ledares enda ansvar är att leda utveckling av sig själv och de han eller hon leder. Allt gott kommer med utveckling. Det stora problemet är att majoriteten ledare, oavsett om det är idrott eller affärsverksamhet, är alltför bristfälliga i att leva upp till det här huvudansvaret.
Detta leder också till att idrotten tappar i intresse bland barn och ungdomar, som alltför ofta utsätts för ledare och tränare som har noll förmåga och intresse av att vare sig utveckla sig själva eller sina idrottare.
I boken förklarar jag varför det är svårt att som ledare leda utveckling. Jag ger även praktiska principer och metoder för en ledare att börja resan mot att bli duktig på att leda utveckling, det vill säga att bli en obekväm ledare.
Varför har du kommit att intressera dig för de här frågorna?
– Ledare som är duktiga på att leda utveckling av sig själva och de människor de leder bidrar till en bättre värld. Det låter kanske fånigt men om man verkligen vet vilken karaktär och vilka värderingar människor som drivs av sin utveckling varje dag utvecklar är det ganska enkelt att förstå att det ligger till på exakt det här sättet.
Kapitel tre ”Ledarskap som skapar hög prestation över tid” är skrivet av Per-Olov ”Tjolle” Ström, tidigare elittränare och förbundskapten i handboll. Han är pedagog, utbildad på GIH med inriktning mot beteendevetenskap, och har bland annat studerat vad som är gemensamt hos de organisationer inom idrotten som är högpresterande, över tid.
Huvudbudskapet i Per-Olovs kapitel formulerar han så här:
– Förändring kan bara ske om individen och ledningen för organisationen verkligen säger kongruent ja till förändring. Att det är viktigt med träning i ledarskap kopplat till förändringen och en förståelse över vad som behöver göras i processen för att lyckas.
Det handlar om att skapa en förståelse för vikten av ett gemensamt förhållningssätt, att klara av utmaningen i att kommunicera så att alla accepterar förändringen samt förstår och kan handskas med tröghetsmomentet – det blir aldrig färdigt men bättre dag för dag.
Att det är avgörande att sortera upp vilka värderingar och beteenden som ska styra förhållningssättet så att det leder till ökad lönsamhet, ökad kundnöjdhet samt att det blir roligare att gå till och vara på arbetet. Och att jag förstår att allt jag gör och allt jag inte gör spelar roll och ger effekt både som ledare och medarbetare.
Varför har du intresserat dig för ledarskapsfrågor?
– Jag har varit oerhört intresserad av ledarskapsfrågor sedan jag var i 20-årsåldern. Då insåg jag hur viktigt ledarskapet var och vilken möjlighet till påverkan ledaren har för att människan ska må bra, prestera optimalt samt att nå resultat.
En fråga som speciellt intresserat mig är, finns det gemensamma faktorer hos de ledare som lyckas och hos de som inte lyckas? Jag menar att jag har hittat dessa framgångsfaktorer och de försöker jag beskriva i boken.
Det fjärde kapitlet Hållbart ledarskap ur ett tränar- och coachperspektiv är skrivet av Marte Bentzen och Göran Kenttä. Marte Bentzen skrev sin doktorsavhandling inom idrottspsykologi med titeln ”The burnout process among highperformance sport coaches”.
Hon arbetar idag som forskare vid Norges Idrottshögskolas enhet för coaching och psykologi. Göran Kenttä skrev sin doktorsavhandling inom psykologi med titeln ”Overtraining, staleness, and burnout in sports”. Han är fil.dr i psykologi, forskar och undervisar vid GIH, Stockholm, inom ämnesområdet idrottspsykologi. Marte Bentzen sammanfattar huvudbudskapet i deras kapitel:
– Det viktigaste för mig har varit att beskriva och diskutera den spännande och utmanande balansgången som det innebär att säkerställa att tränaren faktiskt tar hand om sin egen hälsa, trots att det i hög grad bara är kortsiktiga prestationer som räknas inom elitidrotten. Vi utgår nämligen från det förenklade antagandet att en coach som mår bra sannolikt är mer framgångsrik och långlivad i jämförelse med en coach som mår dåligt.
Elitidrotten är på många sätt en extrem och mycket intressant arbetsarena att forska på – med höga krav, hög konkurrens och starka drivkrafter både hos den enskilde deltagaren och i organisationer.
Elitidrotten strävar efter ultimata prestationer och framgång – och dessa kommer inte av sig själv. De kommer av hårt arbete, hög grad av entusiasm och höga förväntningar – som inte alltid betyder att mänskliga resurser används med hänsyn utifrån ett hållbart perspektiv. Detta är spänningsfält som är intressanta att titta närmare på, säger hon.
Så här förklarar Göran Kenttä sitt intresse för ämnet:
– Jag har tyvärr på nära håll sett hur många kompetenta och erfarna tränare och ledare upplevt utmattningsrelaterad problematik. Uppmärksamheten, insatserna och stödsystemen som finns inom elitidrotten fokuserar i stor utsträckning på idrottarnas hälsa och prestationer, vilket gör att tränarnas och ledarnas hälsa ofta kommer i skymundan.
Jag tror att en ökad uppmärksamhet på tränaren och ledarens hälsa kan resultera i att elitidrotten totalt sätt utvecklas till en mer hållbar miljö.
Läs mer och beställ: Utveckla ledarskapet– fakta, inspiration och reflektioner